Forget what you're told.

Så var man tillbaka i bloggträsket då. Vet inte riktigt varför jag envisas med att lägga ut mina tankar för andra att läsa. Kanske för att jag behöver veta att jag inte är ensam med mina tankar. Det är ganska läskigt att vara ensam med dem. Faktiskt. I alla fall, idag har varit rätt händelselös, bestämde mig redan igår kväll för att inte gå till skolan idag. Till mina föräldrar sa jag att jag hade gått hem vid lunch. De tycker tydligen att det gör det mer ok om man i alla fall har försökt. Jag ljuger mycket nuförtiden. Jag hatar mig själv för det. Men samtidigt hatar jag mig själv för mycket, så det kanske inte gör någon skillnad. Jag vet inte om det är mian roaccutan som gör mig sån här, eller om det är jag själv. Men idag mår jag fan piss. Lyssnar på October Project, det var ett tag sedan. Min ultimata depp-musik. Har, pågrund av sceniska antar jag, gått ner några kilon. Men det spelar ju knappt någon roll eftersom det inte syns + att jag förmodligen kommer gå upp dom igen. Kan man inte vara få bestämma själv hur man vill se ut? Jaha, det var det. Första blogginlägget. Jävligt positivt. /Anna